Aktion Österbotten   Aktion Österbotten   Logo
HANKMO BYAR
FAKTA OM HANKMO FÖRENINGAR & FRITID FÖRETAG & TJÄNSTER BO I HANKMO
KORSHOLM   På svenska    Skriv ut sidan
FAKTA OM HANKMO
Karta
Sevärt & bildarkiv
Hankmo byars historia
Landstigning i Österhankmo; Finska kriget 1808-1809
Kringshändelser i Finska kriget 1808-1809
Historik över dikesmaskinen Autodigger
Historik över Hankmo-harven
Historik över Oppstu kvarnen
Byaplan 2008-2013
Händelsearkiv 2008
Händelsearkiv 2007
Kontaktuppgifter & länkar
Händelsearkiv 2009
Händelsearkiv 2010
Händelsearkiv 2011
Händelsearkiv 2012
Händelsearkiv 2013
Händelsearkiv 2014
Händelsearkiv 2015
Händelsearkiv 2016
Händelsearkiv 2017

Sammanställning av historik över " HANKMOHARVEN " konstruerad av Johannes Sand ( 1878-1966 ) och Anders-Johan Forsberg ( 1874-1960 ), båda aktiva jordbrukare.

   

Hankmo-harven i original.                                Johannes Sand

Omkring sekelskiftet 1900 blev det populärt med havreodling i våra trakter, samtidigt kom järnplogen med vilken man kunde vända upp gräslindor och ängsmarker. Att få en passlig och lucker såbädd med de harvar som redan fanns var värre då inte ens de gamla rullharvarna ville passa. Nu började praktiska bönder fundera att göra en harv med skärande bett. Många olika konstruktioner kom till i våra bygder under denna tid. Den gamla rullharven gav troligen inspiration till att försöka förbättra bettens utformning för att nå önskat resultat. Den nya harvtypen kallades allmänt för " propellerharv ", emedan tinnarna eller knivarna var vridna. Men den var inte bra i alla delar, varför många ville få den bättre. En sådan var den smideskunniga bonden Johannes Sand i Västerhankmo. Han smidde och provade olika bett på de roterande axlarna, snedställningen av rullarna som han gjorde ställbar med en spak på sidan förbättrade harvens arbete. Harven visades i större sammanhang på lantbruksutställningen i Övermark sommaren 1910, den fick då namnet " Hankmo harv ". Korsholms norra lantmannagille ordnade hösten 1910 ett provningstillfälle för olika harvar, även vid detta tillfälle vann harven stor uppskattning. På inrådan av en lantbrukskonsulent, inlämnade Johannes Sand en patentansökan på en propellerharv till Industristyrelsen den 22 juni 1910. Nu framkom att denna konstruktion till många delar var känd, beträffande tinnarna samt rullarnas snedställningen, men att kunna ändra dem under gång var något nytt. Han fick sin patentansökan godkänd i november samma år. Att söka patent den tiden var inte så enkelt. Enligt anteckningar från detta år, gjorde han 3 resor till Helsingfors 1910. Till att göra ritningar anlitade han sin svåger Gustaf Näsman, som hade teknisk utbildning, han var den tiden anställd som verkmästare på Metvikens Mekaniska Verkstad i Vasa. Johannes Sand hade planer på att börja tillverkning av harvar till försäljning, han tog sin svåger Anders-Johan Forsberg som medarbetare.

En del arbeten var utlokaliserade till ett par andra smeder bl.a. Wahtera i Smedsby och Taipale i Toby. Harven kom genast i bruk i byarna och blev populär. Kassaboken upptar en utbetalning till en Lundkvist i Markby i Nykarleby landskommun, han var uppfinnare och hade uppfunnit en bra modell av harvkniv. Det verkar som att Johannes Sand hade köpt tillverkningsrätten till knivmodellen.
Sand och Forsberg sålde 1911 tillverkningsrätten av Hankmoharven till Jakobstads mekaniska verkstad, där den sedan har tillverkats i många tusental varje år och blivit såld över hela Finland och även i utlandet. Namnet Hankmo har blivit ett begrepp på många orter i Finland, i den meningen att när man skulle ut på åkern med rullharven så sade man att man skulle "Hankmota" oberoende om det var fråga om just en Hankmoharv, eller någon harv av annat märke.
Uppfinnarna upphörde inte tvärt med sin tillverkning, utan trappade troligen ned småningom. Detta tyder anteckningar i kassaboken från den aktuella tiden på, den sista utgiftsposten är daterad den 12.4.1913 då smeden Taipale i Toby fick slutlikvid.
Storskiftesregleringen medförde mycket arbete för dem som blev utflyttade, det var att börja helt från början på ett oröjt ställe, till dem hörde familjen Sand. Utflyttningen började 1912 och skulle vara genomförd 1916.
År 1919 är Johannes Sand och Anders-Johan Forsberg åter involverade i tillverkning av jordbruksredskap, men denna gång i kompanjonskap med mekanikern Isak Wahlstedt d.y., men det är en annan historia som inte egentligen har med Hankmo harven att göra.

Källor: Kvevlax Historia, hembygdsboken Västerhankmo by del II, samt arkivmaterial, tidningsreferat och notiser från den aktuella tiden.
Sammanställd av Birger Näsman / Västerhankmo Hembygdsförening r.f., För "KULTURARV I NUTID"

 

Ansvarig utgivare: Västerhankmo samfällighet / Stefan Råback, tel. 050 5902525     Senast modifierad: 21.2.2008