Aktion Österbotten   Aktion Österbotten   Logo
HANKMO BYAR
FAKTA OM HANKMO FÖRENINGAR & FRITID FÖRETAG & TJÄNSTER BO I HANKMO
KORSHOLM   På svenska    Skriv ut sidan
FAKTA OM HANKMO
Karta
Sevärt & bildarkiv
Hankmo byars historia
Landstigning i Österhankmo; Finska kriget 1808-1809
Kringshändelser i Finska kriget 1808-1809
Historik över dikesmaskinen Autodigger
Historik över Hankmo-harven
Historik över Oppstu kvarnen
Byaplan 2008-2013
Händelsearkiv 2008
Händelsearkiv 2007
Kontaktuppgifter & länkar
Händelsearkiv 2009
Händelsearkiv 2010
Händelsearkiv 2011
Händelsearkiv 2012
Händelsearkiv 2013
Händelsearkiv 2014
Händelsearkiv 2015
Händelsearkiv 2016
Händelsearkiv 2017

Sammanställning av historik över  "OPPSTU VÄDERKVARN" på Holmbacken i Västerhankmo

 

 

När man läser gamla handlingar och även historiker från äldre tider lägger man märke till att det på så gott som varje hemman fanns en kvarn av något slag. Så var även fallet i vår by Västerhankmo. Ännu på 1920 talet fanns det flera väderkvarnar i byn som var i användning. Den enda väderkvarnen som ännu finns kvar i byarna i trakten är den s.k. "Oppstu kvarnen". Det är svårt att med säkerhet säga hur gammal den kan vara, men på storskifteskartan från 1758 som är uppgjord av comissionslantmätare Nils Ekholm, finns kvarnen utmärkt på sin nuvarande plats. Av detta kan man dra den slutsatsen att det på platsen funnits en väderkvarn åtminstone från början av 1700 talet. Det säger sig självt att under årens lopp har underhåll och förnyande av vissa delar på kvarnen behövt göras. Det har gjorts en dendrokronologisk undersökning av kvarnen år 2012 och där framkommer att den nuvarande kvarnens timmer är hugget mellan 1763 – 1772. Samtidigt konstaterades att det fanns stockar intimrade i väggen både i övre och nedre huset som daterades till 1828, detta tyder på att en större reparation har blivit gjord. Från ett delningsinstrument daterat 29 maj 1807, där Holm hemman delats i två lika delar, framgår det att Abraham Henriksson och Hans Andersson har tilldelats västra delen av gårdstomten med mera. Isak Mickelsson har tilldelats östra delen av gårdstomten med mera. I detta med mera ingår Väderkvarnsbacken till tomt, mycket brant och obekväm till husbyggnad, är antecknat i delningsinstrumentet. Av detta framgår att efter 1807 har kvarnbacken börjat användas till bostadstomt och blivit bebyggd. Dessförinnan fanns endast kvarnen där. Efter att kvarnbacken blev bebyggd, är det troligt att stället började kallas "Oppstu" på grund av att stället var högre beläget än den omgivande bebyggelsen. Ännu i slutet på 1940 talet då den sista bonden som bodde på platsen, Anders Blomkvist (1868-1958) ännu var aktiv, så var kvarnen i praktisk användning. Efter bondens död 1958 har kvarnen stått oanvänd. I slutet av 1960-talet blåste vingarna sönder och den stora axeln gick av. Kvevlax museiförening fick avtal till stånd med arvingarna om att få ta hand om underhållet så att kvarnen inte skulle förfalla.

 

 

Från Kvevlax kommun och från Västerhankmo byasamfällighet erhölls ekonomiskt bidrag till upprustningen. Åren 1969 - 1971 förnyades vingarna och den stora axeln, övre huset förstärktes och brädfodrades, samt hela kvarnen rödfärgades med rödmylla. Kvarnen hade dessförinnan varit omålad. Arbetet utfördes i Kvevlax museiförenings regi, med bistånd av entusiaster i byn. Rödfärgningen förnyades år 1982. Efter att Signe Blomkvist, dotter till Anders Blomkvist , avled 1971 och var ogift blev stället till salu. Det anordnades offentlig auktion på allt lösöre samt skog och odlingsmark som hörde till gården. Den nya ägaren till stället blev Gösta Knipström. Vid en hård storm 1995 blåste vingarna ned på grund av att den stora axeln hade ruttnat . Det blev att skaffa fram en ny stock som var tillräckligt grov, samt skaffa virke till nya vingar enär de gamla blev till kaffeved när de föll till marken. Arbetet med att bygga nya kvarnvingar gjordes samma sommar med frivilligt  s.k. "Talko arbete", av en grupp entusiaster i byn, som ansåg att kvarnen bör bevaras som minnesmärke. Ekonomiskt bidrag för virkesanskaffning erhölls från V-hankmo samfällighet.  Idag är kvarnen i sådant skick att den nog skulle rotera runt om vi släpper förtöjningarna, men vi vill inte ta den risken eftersom hela kraftöverförings mekanismen är gjord av trä och är sliten. När Hembygdsföreningen, som bildades på hösten 1995, blev verklighet så övertog föreningen skötseln av kvarnen. Avtal träffades med den nya ägaren om fri tillgång till området runt kvarnen, detta för att eventuella intresserade skall ha möjlighet bese kvarnen samt att underhållet skall kunna ske obehindrat. Hembygdsföreningen har lagt nytt plåttak på övre kvarnhuset, samt år 2005 rödfärgat hela kvarnen. Kvarnvingarna bör tjäras i regel vart annat år för att hållas i skick. Tanken är att försöka bevara kvarnen från att förfalla, den är ett kulturminne från en svunnen tid.

Källor: Storskifteskarta från 1758, delningsinstrument från 1807, Hembygdsboken Västerhankmo by del II, Kvevlax Historia.
Sammanställd av Birger Näsman.   15.3.2007.                                                                                                      
Kompletterad med uppgifterna från 2012 års undersökning.
Västerhankmo 8.3.2016
Birger Näsman

Ansvarig utgivare: Västerhankmo samfällighet / Stefan Råback, tel. 050 5902525     Senast modifierad: 18.3.2016