Aktion Österbotten   Aktion Österbotten   Logo
HANKMO BYAR
FAKTA OM HANKMO FÖRENINGAR & FRITID FÖRETAG & TJÄNSTER BO I HANKMO
KORSHOLM   På svenska    Skriv ut sidan
FAKTA OM HANKMO
Karta
Sevärt & bildarkiv
Hankmo byars historia
Landstigning i Österhankmo; Finska kriget 1808-1809
Kringshändelser i Finska kriget 1808-1809
Historik över dikesmaskinen Autodigger
Historik över Hankmo-harven
Historik över Oppstu kvarnen
Byaplan 2008-2013
Händelsearkiv 2008
Händelsearkiv 2007
Kontaktuppgifter & länkar
Händelsearkiv 2009
Händelsearkiv 2010
Händelsearkiv 2011
Händelsearkiv 2012
Händelsearkiv 2013
Händelsearkiv 2014
Händelsearkiv 2015
Händelsearkiv 2016
Händelsearkiv 2017

Krigshändelser i Finska kriget 1808 – 1809

21 februari 1808, Abborrfors och Elimä. Ryssarna överskrider den svenska gränsen i sydöstra Finland utan krigsförklaring. Den svenskfinska armen retirerar norrut, taktiken går ut på att invänta förstärkning från Sverige.
16 april, Pyhäjoki. Den svenskfinska armen har retirerat norrut under ledning av general Mauritz Klingspor. Den första striden sker i Pyhäjoki i norra Österbotten. Generallöjtnant Georg Carl von Döbeln leder den finska styrkan och generalmajor Jakov Kulnev den ryska.
18 april, Siikajoki. Ryssarna anfaller i Siikajoki. General Carl Johan Adlercreutz går till motanfall och segrar.
27 april, Revolaks. Svenskfinska armen anfaller ryssarna och segrar. Ryssarna pressas söderut under vårvintern.
6 maj, Sveaborg. Sveaborg under ledning av amiralen och kommendanten Carl Olof Cronstedt kapitulerar efter rysk belägring.
19 juni, Lemo. En svensk styrka, ca. 2600 man fördelad på 70 fartyg inklusive kanonslupar landsteg i Lemo utanför Åbo. Ledare för styrkan är generalmajor Ernst von Vegesack. Den ryska övermakten är emellertid för stor och expeditionen drar sig tillbaka till fartygen efter hårda strider och förluster på båda sidorna.
24 juni, Österhankmo. Överste Johan Bergenstråhle landsteg med ca. 1100 man och fyra kanoner. Till expeditionen ansluter sig även 2-300 bönder. Efter hårda strider i Vasa på midsommardagen retirerar svenskarna till fartygen efter stora förluster, Bergenstråhle såras och blir fånge. Krigsskeppet Kronprinsen med 50 man under ledning av löjtnant Fredrik Ridderhjerta ingår även i expeditionen. Truppen landsteg i Sundom och hade som uppdrag att leda bonderesningen. De stred framgångsrikt tillsammans med bönderna mot ryssarna i mindre strider söder om Vasa och i Närpes. 
14 juli, Lappo. Efter striden i Vasa drar sig ryssarna tillbaka till Lappo där de anfalls av Adlercreutz med 4700 man och 18 kanoner. Ryssarna på omkring 4000 man leds av generallöjtnant Nikolaj Rajevski. Svenskarna segrar men Överbefälhavaren Klingspor har efteråt kritiserats för passivitet – armen borde bättre ha uttnyttjat sitt övertag.
18 juli, Åland. Kung Gustaf IV Adolf besöker Åland efter att först ha bekantat sig med kriget i Åbolands skärgård. Kungens jakt Amadis lägger till vid Kastelholms slott. På Åland träffar kungen advokatfiskalen A J Bergvald och rådmannen Abraham Falander från Vasa. Båda hade blivit förvisade till Sverige (efter att först ha blivit dödsdömda) pga. vägran att svära den ryske kejsaren trohet. Kungen adlade båda med namnet Wasastjerna. Falander återvände efter kriget till Vasa. Hans stenhus från 1700-talet klarade Vasa brand 1852 och står kvar som museum.
10 augusti, Kauhajoki. Finsk seger. Under sensommaren och hösten förekommer intensiva stridskontakter från småstrider till större slag.
17 augusti, Alavo. Finsk seger.
20 augusti, Ömossa. Rysk seger.
21 augusti, Karstula. Rysk seger
28 augusti, Kristinestad. General Ernst von Vegesack landstiger med ca. 4100 man och åtta kanoner. Två bataljoner landsteg senare i Vasa pga. dåligt väder. Med i styrkan är den 28 årige fänriken Carl Johan Ljunggren som bla. deltar i Oravais. Han skildrade senare kriget i bokform.
29 augusti, Lappfjärd. Finsk seger.
1 september, Ruona i Kuortane. Rysk seger.
2 september, Salmi i Kuortane. Kriget glider över till ryssarnas fördel.
6 september, Ömossa. Okänd utgång.
13 september, Jutas. von Döbeln med 1500 man driver tillbaka ryssarnas 2500 man under ledning av Kosatskovskij.
14 september, Oravais. Slaget slutade i rysk seger och blev en vändpunkt i kriget. Adlercreutz ledde den svenskfinska styrkan på 5500 man varav  1480 stupade, sårades eller blev fångna (Petander). Ryssarna förlorade 1.100 man i stupade och sårade, Kulnev och Demidov ledde den ryska styrkan på 6-7000 man. Slaget blev finska krigets blodigaste. Finska armen retirerade efter slaget norrut under ständiga skärmytslingar med de förföljande ryssarna.
19 september, Lokalax. Svensk landstigningsexpedition misslyckas i sydvästra Finland.
26 september, Helsinge. Svensk landstigningsexpedition misslyckas.
29 september, Lohteå. Stilleståndsavtal.
27 oktober, Virta bro utanför Iidensalmi. Ryssarna säger upp stilleståndsavtalet och går till anfall mot Sandels numerärt underlägsna styrkor. Vasa regemente deltar i striden. Finsk seger, ryske fursten Doldorukij stupar.
10 november, Olkijoki.  Ny vapenvila ingås. Finland var i praktiken erövrat av ryssarna. Den svenskfinska armen förflyttar sig under stora umbäranden över gränsen till Sverige. Sjukdomar skördar många offer.

1809

13 mars, Stockholm. Kung Gustav IV Adolf arresteras och avsätts. En av kuppmakarna var general Adlercreutz som ledde svenskfinska armen i Oravais.
16 mars, Storby på Åland. Ålandskriget avslutas under kaotiska former. Ett ryskt storanfall är på väg och hotar även svenska fastlandet. Den svenska armen marcherar över isen till Grisslehamn. En rysk förtrupp under befäl av Kulnev följde efter och ockuperade Grisslehamn den 19 mars. Ryssarna återvände dock snart till Åland.
18 mars, Björkö och Valsörarna. Ryssarna hotar Sverige via Umeå som inte berörs av avtalet i Olkijoki. En rysk förstyrka når Grossgrundet på svenska sidan och driver en bevakningsstyrka på flykten. Den 20-21 mars marscherar den ryska huvudstyrkan under ledning av general Barclay de Tolly över isen till Ume älvs mynning. Styrkan består av 3700 man med sex kanoner.
22 mars, Umeå. De uttröttade ryssarna går till anfall mot Umeå som intas efter strider. Svenskarna har bla. grovt överskattat ryssarnas antal och retirerar till Härnösand.
23 mars, Torneå. Ryssarna marscherar mot Torneå under ledning av generalmajor Pavel Andrejevitj Sjuvalov. Stilleståndsavtalet har sagts upp av ryssarna den 18 mars.
25 mars, Kalix. Svenskarna kapitulerar i Kalix men ryska trupper kvarstod på svensk mark. Avsikten var att framtvinga fred mellan Sverige och Ryssland.
27 mars, Umeå. Ryssarna har fått order att återvända till Vasa och inleder tillbakamarchen.
30 april, Kalix. Ryssarna marscherar söderut från Kalix.
15 maj, Skellefteå. Strid om förråd, unerlägsna svenska styrkor tillfångatas.
5 juli, Hörnefors. Striden blev den sista för de finländska soldaterna i finska kriget. Överstelöjtnant Joachim Zachris Duncker, hyllad av Runeberg, stupade. Svenskarna under Sandels retirerade.
19 augusti, Sävar. De jämnstarka svenska och ryska styrkorna, sammanlagt 5-6000 man drabbar samman. General Nikolaij Kamenskij förde befäl över ryssarna och general Gustaf Wachtmeister ledde de svenska styrkorna. Svenskarna retirerar till Ratan efter stora förluster på båda sidorna. Endast slaget vid Oravais krävde fler offer.
20 Augusti, Ratan. 2000 ryssar anfaller 6000 svenskar som grupperat sig vid Ratans hamn. Svenska skärgårdsflottan beskjuter ryssarna med grova kanoner och åstadkommer förödelse bland ryssarna och bebyggelsen i Ratan. Ryssarna drog sig norrut efter striden.
2 september, Skellefteå. Kamenskij och Sandels sluter ett stilleståndsavtal som gäller till fredsfördraget.
17 september, Fredrikshamn. Freden undertecknas. Finlands och Sveriges gemensamma historia sedan tidig medeltid är avslutad. Finland förblev ryskt med viss autonomi under drygt hundra år fram till självständigheten 1917.
8 oktober, Umeå. De finländska soldaterna hemförlovas. Generalmajor Georg Carl von Döbeln håller sitt berömda avskedstal till veteranerna på torget i Umeå.

Sammanställt av arbetsgruppen för minnestillfället i Österhankmo på midsommarannandag 2008.

Mikael Herrgård

Ansvarig utgivare: Västerhankmo samfällighet / Stefan Råback, tel. 050 5902525     Senast modifierad: 20.5.2008